Notandi:Jóna Þórunn/Relevanskriterier

Ett ämne har relevans eller har ett encyklopediskt värde om det är känt utanför en begränsad intressegrupp. Syftet med den här sidan är att samla de krav på relevans som är en följd av beslut på Wikipedia:Sidor föreslagna för radering. Om det vid upprepade tillfällen blir tydligt koncensus i raderingsdiskussioner att en företeelse har tillräcklig relevans är det lämpligt att man utifrån det skriver ner det som kriterier här. Om beslut på Sidor föreslagna för radering visar sig gå i motsatt riktning mot vad som står på denna sida, bör denna sida ändras. Sidor föreslagna för radering styr denna sida, inte det omvända

Denna sida är inte en riktlinje eller policy. Sidan bör alltså inte användas som argument vid snabbradering, men många av bidragsgivarna på Wikipedia anser att kriterierna är till hjälp att bedöma om en artikel förtjänar sin plats på Wikipedia då Wikipedia inte är en samling för allt världens vetande, vilket är en riktlinje.

Bakgrund

Nota skilgreiningarkaflann af WP:MARK

Wikipedia ska bara innehålla fakta som är verifierbara, och som inte är egen forskning. Under en raderingsdiskussion på WP:SFFR kan vissa skribenter anse att en artikel bör raderas på grund av att den är skriven utifrån fåfänga, att den består av egen forskning eller att fakta inte går att verifiera. Alla dessa argument är skäl för att radera artikeln. Andra wikipedianer kan hävda att trots att ett ämne kan tyckas obskyrt av många, behöver det inte nödvändigtvis vara encyklopediskt värdelöst. Gränser är alltså svåra att dra. Däremot har det på svenskspråkiga Wikipedia under åren utvecklats en praxis som används av många (erfarna) användare när de argumenterar om en omdiskuterad artikels fortsatta existens. Denna praxis behöver skrivas ner i form av (tills vidare inofficiella) riktlinjer som kan vara ett hjälpmedel när det ska avgöras om en artikel platsar eller inte. Som allt annat på Wikipedia är dessa riktlinjer inte huggna i sten, utan kan modifieras om gemenskapen känner att det är nödvändigt.

Se Kategori:Relevanskontroll för artiklar vars relevans är ifrågasatt. Se också Wikipedia:Lista över dåliga artikelidéer.

Att pröva och bevisa relevans

Aðalgrein: Wikipedia:Sannreynanleikareglan

Praxis är att bevisbördan ligger på den som vill behålla en artikel. Det innebär att ett ämne är irrelevant tills motsatsen bevisas.

För att bedöma ett ämnes relevans är ett lämpligt första steg en Internetsökning. Notera att det kanske är mer fruktbart att söka efter begreppet med annan stavning, eller på annat språk. Kolla också om ämnet finns med på engelskspråkiga Wikipedia eller andra språkdomäner.

En annan praxis är att kraven ska vara uppfyllda i det förflutna eller i nutid. Möjlig framtida relevans har ingen betydelse, till exempel spelar det ingen roll att en person är kandidat till en relevant post, eller att en organisation eller kampanj har som mål att nå viss uppmärksamhet.

Allmänna kriterier

I diskussioner där man hänvisar till nedanstående relevanskriterier, bör man länka till ett bevis för att ens hänvisning håller.

Kriterium noll

Dessa kriterier är överställda andra kriterier genom att de är upphöjda till policy på Wikipedia och inte kan bortförhandlas:

• Wikipedia:Verifierbarhet
• Wikipedia är ingen samling originalidéer
• Wikipedia:Skriv från en neutral utgångspunkt

(flera?)

Dessa policyer leder till att för att ett artikelämne ska kunna uppfylla grundläggande krav, måste det finnas vederhäftiga källor att bygga artikeln på. Är artikelämnet inte omskrivet tidigare är inte Wikipedia platsen att vara först.

Algeng viðmið fyrir heimildir

Aðalgrein: Wikipedia:Traustar heimildir

Vissa användare tycker att relevansen bör bedömas från källorna kring ett ämne. I så fall är någon av följande källor tillräcklig för encyklopedisk relevans:

• En granskad akademisk avhandling specifikt om ämnet.
• En omfattande beskrivning i av ämnet oberoende, publicerad facklitteratur.
• Ett flertal oberoende reportage i etablerade tidningar/tidskrifter utanför Internet, som Dagens Nyheter och Göteborgsposten.

Efni

Persónur, lífs og liðnar

Hvað skal skrifa í æviágrip er viðkvæmt mál og því er best að skoða reglurnar um æviágrip lifandi manneskja. Hafa skal í huga að Wikipedia safn ætternisupplýsinga og því ættu upplýsingar um fjölskyldubönd ekki að koma fram í greinum.

Almenn skilyrði um persónur

Almennt séð teljast persónur markverðar hafi æviágrip þeirra verið birtar í alfræðiritum, t.d. Samtíðarmenn en t.d. milli presta- eða kennaratöl og markverðugleika er þó ekki sama-sem-merki. (Líka Svenskt biografiskt handlexikon, Vem är det og Hvem er hvem?.)

Dægurtónlist og hljómsveitir

Tónlistarmenn og hljómsveitir eru almennt markverðir hafi þeir gefið út breiðskífu hjá „stóru“ útgáfufyrirtæki, fengið söluviðurkenningu („gullplötu“), hlotið tónlistarverðlaun eða samið víðþekkt tónverk.

Höfundar

• Virkni fyrir ár 1700.
• Höfundur eða aðalhöfundur tveggja eða fleiri markverðra verka.
• Hefur unnið verðlaun fyrir verk sín eða æviverk, t.d. Íslensku bókmenntaverðlaunin.

Persónur á sviði kvikmynda, sjónvarps, útvarps og fjölmiðla

Persóna sem uppfyllir eitt eða fleiri af eftirfarandi skilyrðum telst markverð:

• Þáttastjórnandi, aðalleikari, leikstjóri eða annar álíka fyrirferðarmikill í gerð kvikmyndar, sjónvarps- eða útvarpsþáttar sem fyrir sig telst markverð/ur.
• Fyrirferðaminni hlutverk við tvö eða fleiri aðskilin, markverð, verk (sjónvarp, kvikmyndir, útvarp)
• Mindre framträdande profil, eller konstnärlig medarbetare (manusförfattare etc), i två eller flera särskilt relevanta filmer eller tv- eller radioprogramserier (som uppfyller flera relevanskriterier).
• Ritstjórar, fastir greinahöfundar, fast krönikör eða álíka greinahöfundar í markverðum tímaritum (sem hafa amk. 100.000 útgefin eintök (fullmikið)).
• Aukaleikarar eða álíka teljast ekki markverðir nema þekktur leikari komi fram í sem
  cameo
  .

Íþróttamenn

• Íþróttamenn teljast markverðir uppfyllir þeir eitt af eftirfarandi skilyrðum í keppnum fullorðinna eða amk. tvö skilyrði í yngri deildum (U18-U23).
  • Atvinnumaður eða stjórnandi (þjálfari, aðaldómar osv.fr.) atvinnumanna. Atvinnumenn teljast þeir sem geta framfleytt sér af íþróttum í tvö ár (á styrkjum, samningum
    men undantaget ledararvoden, akademiska stipendier, studiemedel och andra medel som förutsätter ledartjänst, studier eller arbete
    ).
  • Hefur komið í viðtal hjá fleiri en einum fjölmiðli, t.d. í einkaviðtal.

• • Aktiv eller ledare i landslag, olympiska spel, världsmästerskap, världscup, Europamästerskap, Copa América, nordiska mästerskap eller annan sluten tävling för världs- eller världsdelseliten.
  • Tillhörande den nationella eliten, till exempel genom medaljer eller andra framskjutna placeringar i nationsmästerskap/tävlingar för nationseliten, deltagande i högre division i lagsport/lagtävling eller bland de högst rankade 0,25 procenten av alla registrerade tävlande i sin tävlingsklass (definierat av kön, viktklass, funktionshinder etc) i landet.
  • Har satt ett nationellt eller internationellt rekord, eller genomfört annan enastående bedrift (till exempel vunnit en skytteliga i en högre serie).
  • För lagsporter: aktiv eller ledare i något av de högst rankade 0,25% av alla registrerade lag i landet.
• Barnidrottare och deras ledare är relevanta endast om deras prestationer är uppmärksammade internationellt eller på annat sätt unika.

Exempel på idrottsartiklar eller texter i dessa som i allmänhet inte är relevanta:

• Idrottare och ledare som aldrig tillhört eliten eller utmärkt sig på annat sätt, korplag.
• Idrottare som figurerat i massmedier som "en i mängden" i till exempel Lilla sportspegeln eller Vasaloppet-sändningar.
• Aktuella trupper och/eller laguppställningar som ofta snabbt blir inaktuella.
• Misstankar om dopning som inte är bekräftade av B-provet. Utslag från A-provet är inte relevant.

Akademiker och forskare

Om en akademiker uppfyller något av följande kriterier förtjänar de en artikel i Wikipedia.

• Personen anses vara en framstående expert och en viktig person inom sitt område av de som arbetar inom samma fält, och även uppmärksammats utanför det egna fältet, t.ex. i dagstidningar eller nyhetsmedium.
• Personen har publicerat flera signifikanta och välkända akademiska verk.
• Personen är känd för att ha lagt fram eller gett upphov till ett viktigt nytt koncept, ny teori eller ny idé.
• Personen har tilldelats ett internationellt erkänt forskningspris, till exempel Nobelpriset eller Fieldsmedalj.
• Personen citeras ofta (SCI).
• Personen är en signifikant makthavare inom den akademiska sfären, t.ex. professor eller rektor.

Om en akademiker inte uppfyller något av dessa kriterier kan de fortfarande vara relevanta för en artikel. Det är svårt att definiera konkreta krav på antal publikationer eller deras kvalitet: sådana kriterier varierar i praktiken mycket mellan olika forskningsområden. Vid populärvetenskaplig eller populariserande versamhet kan exempelvis samma kriterier tillämpas som för andra författare.

Om en akademiker är känd bara för sitt bidrag till ett enda koncept, för en enda artikel eller idé kan det ibland vara bättre att infoga informationen i artikeln om detta och göra personens namn till en omdirigering. Akademiker utan högre examen är normalt inte relevanta.

Politiker

• Politiker och politiskt tillsatta ämbetsmän är i allmänhet relevanta om de är/varit yrkespolitiker eller tillsatta på heltid.

Fiktiva fenomen och personer

Fiktiva fenomen och/eller personer (till exempel rollfigurer i Harry Potter) är relevanta eller har encyklopediskt värde om de möter ett av följande kriterier:

• De är omnämnda mer än en gång (och/eller är av avsevärd betydelse) i välkända verk (inte fanfiction).
• De har dokumenterad kulturell betydelse utanför ursprungsverken.

En fiktiv person, plats, varelse eller sak kan vara relevant för en egen artikel om den omnämns på ett icke-trivialt sätt i flera olika verk. Kolla annars upp ifall den platsar bättre i en samlingsartikel.

Institutioner och organisationer

Tillräckliga krav för institutioner (myndigheter, företag, föreningar, stiftelser etc) om inget annat anges:

• Institutionen är utförligt beskriven i flera etablerade massmedier/skrifter utan anknytning till institutionen själv (tidningar, böcker, TV-dokumentärer, internetsajter).

Företag

Ett företag eller ett bolag är relevant eller har encyklopediskt värde om det möter ett av följande kriterier:

• Företaget har emitterat värdepapper som noterats på etablerad värdepappersbörs
• Företaget eller bolaget förekommer i listor över viktiga företag, publicerade av renommerade och oberoende publikationer
• Företaget har stor marknadsandel i en eller flera branscher, vilka i sig är av encyklopediskt intresse
• Företaget har bidragit starkt till utveckling av produkter med stor betydelse för många
• Företaget har grundats av personer, väletablerade inom näringslivet eller som på annat sätt gjort sig kända utöver det vanliga (till exempel genom att vara förtjänta av en egen biografisk artikel)
• Företaget äger ett relevant varumärke

Varumärken och produkter

• Varumärken och produkter som är allmänt kända, åtminstone på riksnivå.

Se även Wikipedia:Att skriva om företag och varumärken.

Huliganfirmor

Huliganorganisationers relevans har varit särskilt omdiskuterad, inte minst eftersom huliganism kan vara en herostratisk verksamhet, det vill säga förstöra för att själva få uppmärksamhet; firmors rykte har lätt för att spridas, medan det brukar vara ont om oberoende dokument.

• En enskild huliganfirma eller liknande organisation är relevant om och endast om den har skildrats ingående i något av firmascenen oberoende massmedialt verk, som en bok (ex Firman Boys i En av grabbarna) eller dokumentär/spelfilm (ex Chelsea Headhunters i The Football Factory). Webbplatser och annat material från firma- eller supporterscenen räknas inte, inte heller enstaka omnämnanden i massmedier.
• Som vanligt gäller att texten ska vara verifierbar.

Skolor och andra institutioner för lärande

Dessa institutioner brukar automatiskt anses relevanta:

• Offentliga högskolor.
• Folkhögskolor.
• Offentliga grund- och gymnasieskolor med särskild historisk betydelse. Vad gäller gymnasieskolor i allmänhet råder delade meningar. Grundskolor, förskolor etc anses normalt inte relevanta om de inte särskiljer sig från mängden.

Myndighetsinstanser

• Nationella myndigheter är alltid relevanta.
• Myndigheter för en kommun, stad eller annan administrativ region är relevanta endast om de har en viss storlek. Som tumregel kan användas att de har minst 100 anställda. Irrelevanta myndigheter kan listas i artikeln om staden eller regionen.

Ideella organisationer och föreningar

En organisation eller en förening är relevant eller har encyklopediskt värde om

• Föreningen/organisationen är/har varit en juridisk person, eller finns/har funnits registrerad i något nationellt register (Bolagsverket, Skatteverket eller motsvarande för andra länder)Invändning: En förening i Sverige är definitionsmässigt en juridisk person.

och om den möter ett av följande kriterier:

• Föreningen/organisationen har någon form av verksamhet av tillräckligt betydande nivå utanför de enskilda medlemmarnas intressesfär i egenskap av föreningsmedlemmar Invändning: Fluff
• Föreningen/organisationen har haft kontinuerlig verksamhet under många år. (Tumregel: Bildad senast 1945.)
• Föreningen/organisationen har publicerat relevanta skrifter/material som är registrerat i Libris eller annat officiellt register/databas
• Föreningen/organisationen har haft avgörande betydelse i någon encyklopediskt relevant persons karriär

En organisation eller en förening är vanligen inte relevant eller har encyklopediskt värde om den möter följande kriterium:

• Den har ett litet antal medlemmar, <1 000

En organisation eller en förening är inte relevant eller har encyklopediskt värde om den möter ett av följande kriterier:

• Den riktar sig till en mindre intressegrupp
• Den endast har lokal prägel
• Den är en lokalavdelning eller på annat sätt underordnad avdelning till en större organisation, och har ingen unik verksamhet.

Scoutkårer

Om en scoutkår uppfyller några av följande kriterier förtjänar de en artikel i Wikipedia.

• Man är en historisk klubb som varit verksam i minst 50 år.
• Man har sin scoutgård i en historisk byggnad.
• Man har, eller har haft, en särskilt relevant medlem.
• Man äger ett äldre fartyg av intresse.
• Man har arrangerat en Jamboree av nationellt eller internationellt intresse.
• Man har en verksamhet som skiljer sig från övriga kårer.

Politiska partier

• Politiska partier är relevanta om de har varit registrerade för nationella val, eller haft mandat i någon regional eller lokal församling.

Idrottsföreningar och idrottsevenemang

En idrottsförening är relevant om den uppfyller, eller har uppfyllt, något av dessa kriterier:

• Har eller har haft minst en professionell aktiv.
• Har eller har haft ett seniorlag som tävlar eller har tävlat i högsta eller näst högsta divisionen i ett nationellt seriesystem för seniorer.
• Vunnit sitt lands mästerskap då det avgjorts i utslagsturnering utan serier, till exempel svenska mästerskapet i fotboll åren 1896-1925 eller svenska mästerskapet i bandy åren 1907-1931
• Vunnit en större internationell turnering, till exempel Europacupen, UEFA-cupen, Cupvinnarcupen
• Vunnit en större lagturnering i sitt land, till exempel FA-Cupen i England, Svenska Cupen i Sverige, US Open Cup i USA eller Stanley Cup i Nordamerika även innan NHL tog över kontrollen och även amatörlag fick delta.
• Har minst 2 000 medlemmar.
• Utmärkt sig genom framgångar i individuella tävlingar på nationell eller internationell nivå.
• Är eller har varit en plantskola för en känd utövare.
• Har en historia som folkrörelse i bygden under lång tid, 30-50 år.
• Är en tidigare sektion av annan relevant klubb, som brutit sig ur och blivit en egen klubb. Kommentar: Nödvändigt?

Andra ämnen som är relevanta nog för en egen artikel:

• Landslag och nationella specialidrottsförbund.
• Återkommande mästerskap, tävlingar och serier för världseliten eller den nationella eliten. Enskilda mästerskap, mästerskapssäsonger, tävlingar och serier bör få egna artiklar endast om det motiveras av mängden material.
• Återkommande idrottsevenemang (motionsidrott, elit eller något annat) och liknande med åtminstone 2 000 aktiva deltagare.

Exempel på idrottsartiklar eller texter i dessa som inte är relevanta:

• Aktuella trupper och/eller laguppställningar eftersom de ofta förändras och därför snabbt blir inaktuella.
• Korplag, distriktsavdelningar till idrottsförbund.

Studentorganisationer

• En självständig studentkår eller sammanslutning av studentkårer är relevant, i egenskap av fackligt representationsorgan.
• En studentnation vid ett universitet med nationsobligatorium (Uppsala, Lund) är relevant, i egenskap av lokal kulturinstitution.
• En underavdelning till en kår eller nation, eller en studentorganisation av annat slag, lyder under de allmänna kraven för organisationer.

Böcker, filmer, konstverk och andra kulturprodukter

En kulturprodukt (bok, målning, film, musikstycke etc) är relevant om den uppfyller eller har uppfyllt något av dessa kriterier:

• Skapad före år 1500. Kommentar: Tidsgränsen är satt precis före tryckhantverkets genombrott, då böcker och musikalier var ovanliga.
• För nyare böcker krävs eget ISBN och - för böcker utgivna i Sverige - att de finns på offentliga bibliotek i fler än bara pliktexemplar.
• Omnämnd i facklitteratur.
• Av officiella källor ha bedömts ha stor betydelse eller är typiskt för sin genre. Kommentar: Bör preciseras.
• Har vunnit någon nationell eller internationell kvalificerad utmärkelse.
• Har tillägnats ett antal recensioner eller reportage i flera oberoende, etablerade massmedier.

Konstverk och andra unika verk

Ett unikt konstverk är relevant om det

• är konst- och/eller kulturhistoriskt välbekant.
• är särskilt belysande för en viss konsthistorisk/stilistisk epok eller riktning.
• är framställda av en känd konstnär (e dyl).
• belönats med någon större konstnärlig utmärkelse.
• ingår i samlingar vid nationella, kommunala eller större privata museer.
• utgör offentlig utsmyckning (till exempel en staty).
• av andra skäl än ovan givits stor uppmärksamhet i etablerade massmedier och dylikt, till exempel på grund av uppmärksammade konststölder, höga försäljningspriser, kända falsarier etc.

Tidningar och tidskrifter

• Lång och kontinuerlig utgivning i storleksordningen 100 år.
• Kontinuerligt utgiven med omfattande upplaga, i storleksordningen 50 000.

Tidningar och kataloger som enbart syftar till att marknadsföra en butikskedja, ett varumärke eller liknande är i allmänhet inte relevanta, oavsett upplaga och kontinuitet. Undantag gäller de som har unik kulturell status, till exempel IKEA-katalogen.

Webbplatser och webbinnehåll

En webbplats eller webbinnehåll (till detta begrepp räknas webbserier, olika former av webbradiostationer och podcasts, bloggar, internetforum, webbtidningar, e-zines, onlinespel med mera) är relevanta om ett av följande kriterier möts

• Har exceptionellt hög trafik
• Har låg Alexaranking (hög Alexaranking innebär dock inte automatiskt att en webbplats inte duger)
• Har uppmärksammats av flera etablerade massmedier utanför Internet

Den är dock inte relevant om

• Den är officiell webbplats för ett företag, en organisation, ett varumärke etc (jämför microsoft.com kontra Microsoft, regeringen.se kontra Sveriges regering), då kan den omnämnas i artikeln om huvudmannen. Om en sådan webbplats huvudman inte är relevant så är inte heller webbplatsen det.

Musikstycken och album

Snið:Fördjupning Ett album är relevant:

• Om det är utgivet på ett internationellt eller större nationellt bolag.
• Om det är utgivet på ett independentbolag eller annat lokalt bolag, och sålt guld.

Filmer, tv-serier och tv-program

En film, ett enskilt tv-program, en tv-serie, eller ett radioprogram, är relevant genom att uppfylla något av följande:

• Har visats av någon nationell biografkedja.
• Har haft betydande tittarsiffror (rating) i storleksordningen 100 000 för ett tv-avsnitt, eller totalt för en serie.

Skapa en sammanhängande artikel om tv-serien före artiklar om enskilda avsnitt, inslag eller rollfigurer i serien. Se Wikipedia:Att skriva om fiktion.

Enstaka avsnitt bör i regel inte ges en egen artikel, men en kort sammanfattning kan ingå i huvudartikeln. Enstaka program är relevanta om de fått en betydande och varaktig uppmärksamhet i media (utanför tv-sidorna och motsvarande) eller om avsnittet är unikt genom att inom tv-världen vara störst, längst, dyrast, först med en teknisk lösning eller motsvarande.

Huvudrollsfigurer i en serie med ett litet antal huvudroller är relevanta om serien spelats in i minst två säsonger. Birollsfigurer kan beskrivas i en sammanfattande artikel.

Platser, vägar och byggnader

En plats (väg, byggnad, bebyggelseområde etc) är relevant om den är något av följande:

Statligt erkännande

• Plats som är namngiven på en statlig landsvägskarta.
• Småort eller tätort enligt nationell statistik.
• Nutida eller äldre enhet för offentlig administration, såsom kommun, socken eller härad, samt motsvarighet i olika länder.
• Byggnadsminne, nationalpark eller annan plats med nationell skyddsstatus.
• Väg som tillhör det nationella vägnätet, till exempel riksväg och länsväg, och motsvarande järnväg.

Betydelse för samhället i stort

• Kyrkobyggnad eller liknande offentlig religiös byggnad.
• Kristen församling eller motsvarande administrativ enhet i annan religion.
• Offentlig, publikanpassad sportanläggning med läktare etc.
• Järnvägsstation, bussterminal eller annan knutpunkt för fjärrtrafik.
• Centrumområde, varuhus, byggnadskomplex, torg eller gata som hyser eller har hyst service för allmänheten på region- eller riksnivå.
• Stadsdel, bostadsområde eller industriområde som innehåller ett centrumområde med ett flertal butiker och samhällsfunktioner.

Exempel på platser som i allmänhet saknar relevans om de saknar historisk, kulturell eller annan betydelse. (Exempel: Kungen krockade här)

• Enskilda butiker, inrättningar, fastigheter, byggnader och kvarter.
• Busslinjer, buss- och spårvägshållplatser som inte är knutpunkter.
• Vägar som varken har nummer, genomfartstrafik eller omfattande serviceutbud.
• Öppna platser, enskilda rondeller eller vägkorsningar.
• Idrottsplatser och små gymnastiksalar som inte är anpassade för stora publikevenemang.
• Lokala centrumområden med ett fåtal butiker.

Se även

• Wikipedia:Om raderingar
• Wikipedia:Brukar du fiska?

[[de:Wikipedia:Relevanzkriterien]] [[en:Wikipedia:Notability]] [[fi:Wikipedia:Merkittävyys]] [[fr:Wikipédia:Critères d'admissibilité des articles]] [[ru:Википедия:Критерии значимости]]