August Emil Holmgren
August Emil Algot Holmgren, (fæddur 10 nóvember 1829 í Västra Ny sókn, Austur-Gautlandi, látinn 30 desember 1888 í Stokkhólmi, var sænskur dýrafræðingur, ekki síst í skordýrafræði. Bræður hans voru Hjalmar (stærðfræðingur), Albert (eðlisfræðingur) og Frithiof Holmgren (eðlisfræðingur).
Holmgren varð kennari í náttúrufræði við Skogsinstitutet þar sem hann fékk tilnefningu til lektors lektor 1871. Hann var skordýrafræðingur hjá Lantbruksinstitutet 1880-1886. Framlag hans þar var verðmætt, sérstaklega innan Ichneumonidae af sníkjuvespum, og með verkum hans varð framgangur sníkjuvespufræða mikill í Svíþjóð. Meðal rita Holmgrens eru:
- De för träd och buskar nyttiga och skadliga insekterna 1867
- Om åkerns vanligaste skadeinsekter 1873
- Trädgårdens skadedjur 1880.
- Hymenoptera, species novas descripsit. Kongliga Svenska Fregatten Eugenies resa omkring Jordeni under befäl af C.A. Virgen Aren 1851–53. II Zoologi 1 Insecta pp. 391-442 pl. viii. (1868).
- Bidrag till kännedomen om Beeren eilands och Spetsbegrens insekt-fauna. Stockholm: P.A. Norstedt & söner (1869).
- Skandinaviens foglar i Handbok i zoologi för landtbrukare, skogshushållare, fiskeriidkare och jägare P.A. Norstedt & söner, Stockholm (1866).
Heimildir[breyta | breyta frumkóða]
- Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 13 s. 229.
- Olle Franzén: E A Holmgren August Holmgren i Svenskt biografiskt lexikon (1971-1973)
- August E A Holmgren, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 13744, läs online.